Formulär
Filmtime
Bildbomb (typ)




Vanliga frågor om klosterliv
Idag ska jag prata lite med syster Karin och ställa mina egna och era frågor om klosterlivet och om klostrets roll i samhället, men det finns redan några svar på klostrets hemsida. Här är några svar på de vanligaste frågorna som systrarna får svara på:
Varför går man i kloster?
Det beror på en kallelse. En längtan efter att svara på GUDS tilltal.
Kan man lämna, sluta att vara nunna?
Under den långa inträningstiden bör man ta reda på om detta är GUDS vilja med mitt liv.
En otillfredsställd syster är inte till någon glädje varken för GUD, gemenskapen eller sig själv.
Varför kan man inte vara nunna för en kort tid?
Kan man tänka sig en brud som under vigselakten säger: Jag vill älska dig i nödoch lust, men bara under två och ett halvt år.Det är likadant med nunnan och hennes svar.
Saknar du inte något?
Om jag vet att det är här GUD vill ha mig, är jag nöjd. Jag är tillfreds.
Måste ni alltid ha de där kläderna?
Vi har inga andra! Dessutom är de praktiska, spar tid – jag behöver aldrig stå framför garderobsdörren och fundera på vad jag skall ha på mig, de spar pengar – behöver inte följa med i modets trender och dessutom är det ett vittnesbörd - alla vet vad dräkten står för. Men vi har arbetskläder anpassade efter arbetsmiljön som trädgårdsarbete, målning mm
Kan man vara gift när man vill bli nunna?
Nej, som gift har man dubbla lojaliteter - till maka/make och barn. Det finns de som har skiljt sig för att gå i kloster, men då med bådas samtycke, eller efter skiljsmässa. Förutsättningen är att man inte har ansvar för barnen.
Är det roligt att vara nunna?
Om jag gör det GUD vill med mig är jag nöjd. sällan skrattas det så mycket som i kloster. Är man glad åt lite har man mycket att glädjas åt.
Ni är ju bara tre . Varför?
GUD ser inte till antalet. Det var 12 apostlar som fick uppdraget att sprida evangelium till hela världen. Vi har i Sverige inte haft kloster sedan reformationen så det är inte så många som vet att vi finns.
Framtiden?
Framtiden ligger helt i GUDS händer. Vill han att vi ska fortsätta sänder han oss aspiranter. Vill han inte- har vi i alla fall sått ett klosterfrö i Svenska Kyrkan och vet oss ha följt Hans vilja så långt vi förstått den. Du kanske sitter inne med svaret !
Vad gör du på fritiden? Har du semester?
Vilken fritid? En nunna är nunna hela dygnet, inte bara mellan 9-5! Men vi får semester för studieresor till andra kloster, eller för att hälsa på familjen, eller för ren vila.
Varför har du slöja?
Slöjan är tecknet på att du tillhör Kristus. Förr i världen var det också ett tecken på att man tillhörde sin man, som det fortfarande är på många håll i världen.
Längtar du inte efter egna barn?
Man äger inte barn. Barnen är alltid sina egna. Jesus lovar att den som för hans skull överger något skall få hundrafalt igen. Tack gode GUD att vi inte fått hundra på en gång!
Yrkesarbete?
Finns det plats för just min yrkesutbildning ?
Man kan alltid lära sig mycket mer än det man utbildats för, men ingen yrkesutbildning är bortkastad. På något vis kommer den alltid till användning. Många kommuniteter försörjer sig idag med systrar som arbetar ute i samhället. Du får ta reda på vad just vår kommunitet säger i den frågan. De flesta kommuniteter förutsätter idag att aspiranten har erfarenhet från yrkeslivet
Är inte livet tråkigt i ett kloster?
Visst kan vardagslivet ibland vara både trist och grått, men det är det ju överallt - vår erfarenhet är nog att vi skulle vilja ha fler lugna vardagar utan sensationer! Till sin uppbyggnad är ju klosterlivet ett ordnat liv med en rytm av bön, arbete och vila, ensamhet och möten med människor - trots det är ingen dag sig lik.
Men ju lugnare den rytmen är, ju bättre mår man.
Får man roa sig?
Oja, men våra behov är olika, så vi får ta hänsyn till dem. Disko är väl inte hellerprecis platsen för en syster, men den heliga Teresa av Spanien som var en stor mystiker brukade dansa till kastanjetter med sina systrar och vi har ett fotoalbum från ett slutet cistercienskloster, där man roade sig med att klä ut sig. Smaken är som sagt olika. Vi kopplar ibland av med en video eller ett glas vin och bokbussen förser oss med bl a goda deckare.
Känner ni er inte instängda i ett kloster – eller får ni gå ut?
Vi får både gå ut och resa bort men hemma är bäst. Vi längtar alltid tillbaka. Men olika uppgifter och behov gör att vi ofta måste – och en promenad med eller utan vår hund hör till vardagslunken.
Och numera kan man ju surfa över hela världen – en speciell frestelse för mycket slutna kloster sägs det!
Källa: http://www.alsikekloster.org/vanliga_fragor.htm
Ha det fint!
Svenska är ett elakt språk
Idag har jag hjälpt till med svenskalektionerna här på klostret. Det finns en volontär, Maja, som har fått ansvaret att hålla i inlärningen av svenska för de vuxna flyktingarna. Barnen går i skolan så de har det lättare, men de vuxna tvingas inte lära sig svenska på samma sätt. Många på klostret just nu kommer dessutom från samma land vilket gör att de kan prata med varandra på deras modersmål och tvingas inte kommunicera på svenska annat än med nunnorna och de andra gästerna/medarbetarna på klostret. Svenskalektionerna hänges alltså åt att lära sig substantiv, adjektiv, verb och all annan grammatik och stavning som det svenska språket har att erbjuda.
Idag gick vi igenom verb med första gruppen. De hade svårt med ordföljden då deras modersmål lägger upp orden i meningar på ett annat sätt än oss. Skillnaden mellan i och på var också svår. Med andra gruppen lyssnade vi på ett radioprogram om nyheter på enkel svenska och sen fick de svara på frågor. De tyckte det gick för snabbt, medan jag tyckte att kvinnan från programmet pratade väldigt långsamt. Jag kan dock känna igen mig i detta från alla spanskalektioner med, enligt mig, alldeles för snabb spanska på hörövningarna. Vi tävlade också i en lek som går ut på att man får en bokstav och olika kategorier, sedan ska man på tid försöka komma på ord i alla kategorier på den bokstaven. Jag var domare och lagen klarade sig riktigt bra. De tyckte det var kul.
Det verkar väldigt svårt att försöka lära sig ett språk av en lärare som bara kan prata det språk som man försöker lära sig, men det funkar ändå relativt bra. Svenskan är också ett så himla svårt språk. Vi har verkligen krånglat till det för nyanlända svenskar som vill lära sig. Det ställs hela tiden frågor och med hjälp av enkla förklaringar, lexikon och ordväxlingar eleverna emellan på sitt modermål lär dom sig i alla fall lite, knackig svenska. Lektionerna fylls dock av skratt och skämt vilket gör att stämningen blir lättsam.
Jag är glad över att få vara här och träffa de här människorna. De är så sympatiska och glada att prata med, stämningen är trevlig och jag trivs här. Tänk att kunna skatta och skämta, ja överhuvudtaget resa sig ur sängen fast man har varit med om så fruktansvärda saker som många av dessa människor har varit med om. För mig känns klostret som en stor familj där alla hjälper till, men jag kan inte glömma alla de svårigheter som måste finnas i samband med detta. Alla de tunga och hemska livsöden som människor går och bär på.
Tyvärr har jag inte lyckas ta några bilder idag, men ska försöka i morgon. Jag får inte ta några bilder på de vuxna, men rummet, den fina bilden på Jesus, utsikten och kanske något av de fantastiskt söta barnen kan komma med på en bild.
Ha det fint!
Liten faktaruta om Alsike kloster och dess fristad.
Första intrycket
Idag händer det
Fördröjning
Nu har du chansen...
Hej och välkommen till mitt projektarbete!
Mitt namn är Mathilda och här kommer jag skriva allt om mitt projektarbete. Jag går nämligen tredje året på gymnasiet då vi ska välja och genomföra ett projektarbete med anknytning till det program och inriktning vi går. Eftersom jag går Samhällsvetenskapliga programmet inriktning kultur och eftersom jag är intresserad av andlighet och enkelt leverne var klosterlivet något jag kände att jag ville fördjupa mig i. Snart är stunden kommen då jag ska bege mig mot Alsike kloster utanför Uppsala och bo och leva där under fyra dagar. På torsdag börjar en vistelse och en upplevelse som jag förhoppningsvis aldrig kommer glömma.
Fortsätt läsa för att få veta mer om klostret, nunnorna, mig och livet!
Ha det fint!